Döden förklädd till skönheten

Gamla stan i all ära, men dessa backar upp och ner tar snart kolen på mig. På riktigt. Jag känner mig som 90 när jag går här och flåsar och ser mig om efter bänkar att vila på.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback