Flötet

I dag är det min lediga dag, jag sov ut utan att ställa klockan, låg kvar i sängen en stund och bara mös. Sen tittade jag ut och insåg vilket vackert höstväder det var. (jag bara ääääälskar ju hösten!) så det blev en långpromenad från lilla essingen - fredhäll - kristineberg - stadshagen - hornsbergs strand - fridhemsplan - norr mälarstrand - hem igen. Riktigt skönt med sol och visst är väl Stockholm vackert, idag visade sig staden från sin bästa sida. Höst med sol!

varje dag i butiken på kungsgatan kommer det in kunder. kan man kalla de kunder om de inte köper något? vad är begreppet kund egentligen? skit samma.

om jag ska beskriva våra vanligaste kunder så har vi följande:

Krokiga Elsa tar ett par steg in i butiken och utbrister. Ååååh, så mycket vackert! Du måste ju ha världens bästa jobb som får vara i en sådan här vacker miljö varje dag! Jooo tack svarar man då, vad kan jag hjälpa dig med?
Åh nej, jag ska bara titta! och njuta. tack tack. Sen spenderar hon nästkommande 20-30 minuter med att strosa runt och titta.

SmålandsGittan (med man i släptåg) är från glasriket själv men bara måååste komma in och kolla att Kosta & Co finns även i storstaden. Är det inte fantastiskt tänker de för sig själva medans de rätar på ryggen och går runt och namedroppar alla artister (inte alltid rätt) och visar att de minsann har koll, för de kommer ju därifrån. När man frågar om de behöver hjälp med något svarar de snabbt att nejdå, vi ska bara titta (samtidigt som "vi-kan-ju-köpa-det-mesta-av-det-här-till-halva-priset-på-outletten-hemma-sen" blicken utbytes mellan fru och man och de fullkomligt myser av tanken av att spara pengar) Bertil eller Kjell är utan tvekan favoriten.

Vänninorna från stan är de som stövlar in och verkar nästan intresserade ett tag, de pekar på saker och frågar vad det kostar, men bara för att strunden senare kunna utbrista "en sådan har jag! Nähä, är det sant, kostar den 2700 kr nu? Jaa, du vänninan en sådan har jag! Vad kostar den då? joo, jag har en sådan också minsann.." Sen turas de om att bräcka varandras vitrinskåp därhemma. Bara titta förstås. och peka.

Bob from Florida är en typisk amerikan, kommer in med sina sneakers och finbyxor, pikétröja och keps. Garanterat. Och så frugan på det. Stora leenden and how are you? Här har vi kategorin kunder, ja jag kallar dem kunder nu, som en gång i tiden faktiskt var storköpare. Idag är det mer, Oh, how lovely, absolutely gorgeous! But we bought our cruise for a discount price and we are just soo carefull what to buy nowadays with the economy and the elections and everything, you know! today we just want to have a look, but thank you miss!

Kineserna och indierna - discount? discount? discount?!!

Jag dömmer inte alls, tvärtom, jag älskar alla ovanstående kunder på sitt eget sätt, de skapar variation och dynamik i arbetet men tyvärr kan man ju inte driva en butik med den här sorters kunder. Åtminstone inte på en gata i Stockholm som har förvandlats från attraktiv inredningsgata till endast sport, fritid och elektronik. Mina arbetsgivare har därför valt att flytta från Kungsgatan 9 där vi legat sen 20-talet för att satsa (till min stora glädje) på vår webbutik!!
Vad som händer mer i framtiden får vi vänta och se, men det finns många och storslagna planer så jobb kommer det förhoppningsvis att finnas gott av!

Så just nu är det väääldigt mycket att göra, det ska packas och förberedas inför historiens största flyttrea!
Så allihopa; på måndag den 3e oktober kl 10:00 börjar vår rea, allt ska bort så missa inte!!!!!

Kund: En kund är en fysisk eller juridisk person som köper eller hyr en produkt eller en tjänst från ett företag eller en person

How do you love someone
That hurts you oh so bad
With intentions good
Was all he ever had

But how do I let go when I've
Loved him for so long and I've
Given him all that I could
Maybe love is a hopeless crime
Giving up what seems your lifetime
What went wrong with something once so good

How do you find the words to say
To say goodbye
When your heart don't have the heart to say
To say goodbye

I know now I was naive
Never knew where this would lead
And I'm not trying to take away
From the good man that he is

But how do I let go when I've
Loved him for so long and I've
Given him all that I could
Was it something wrong that we did
Because others infiltrated
What went wrong with something once so good

How do you find the words to say
To say goodbye
When your heart don't have the heart to say
To say goodbye

Is this the end are you sure
How should you know when you've never been here before
It's so hard to just let go
When this is the one and only love I've ever known

How do you find the words to say
To say goodbye

idag ringde mamma och var hysterisk i telefonen, men vad är det som har hänt frågade jag (men anade ju redan svaret)
k-k-k-knutte, fick hon fram mellan snyftningarna... han har somnat in nu..
tystnad och sen började hon hulka igen.

lilla knut har idag lämnat oss efter massa fina år!

Sov gott lille vän..

när jag inte tittar på vänner här hemma så blir det Hitch. vilken film det är, gotta love it!
hur kan man inte bli glad av att kolla på dansen?

Do the Q-tip! Q-tip! Now throw it away! Now what am I doing? I'm makin a pizza!
You can't stop it... You cannot stop it...

jag har aldrig varit sådär sugen på att bo i hus, utan alltid sett mig själv som mer av en lägenhets type of girl.
men, om jag en dag ska bo i hus, så skulle jag väldigt gärna bo i detta fina hus som jag går förbi varje gång från tunnelbanan till Annas lgh i sandsborg, enskede.

det syns inte så tydligt på bilderna, men huset har massa konstiga vinklar och vrån, jag älskar det rundade köket som man nästan ser på andra bilden, (högra hörnet) de öppna spisarna och den lummiga trädgården.

kan absolut se mig själv här!

hur känns det säger alla. nu är du ju närmre 30 än 20, hahaha!
hahaha? det är ju inget kul skämt. det är ju sant. å andra sidan har jag i många år känt mig äldre än min egna ålder så jag börjar komma i kapp mig själv tänker jag..?
och för första gången förstår jag vad folk menar med åldersnojja. de enda ringarna jag bär är de mörka under ögonen, inga spraklande diamantringar här inte.
det enda bebisliknande jag har är kattfan som vaknar och ska upp och spy på nätterna, känner mig nästan som en spädbarnsförälder när jag var uppe och torkade spya vid 04 i morse.

men nejdå, jag väger upp detta med att bjuda in mina vackra flickor på tjejfest på fredag. Jag ska fan dricka så många drinkar att jag spyr, äkta 20-års stile! känns bra!

26, my ass...




(nejdå mamma, du behöver inte oroa dig, jag ska inte bli såååå full!)

inatt ska jag få sällskap i sängen. inte vilket sällskap som helst. två mycket hypade trollungar ska sova över hos moster anna på lilla dressingen!
det står godis, läsk, chips, film och katt på önskelistan. det ska vi nog kunna fixa..

underbart!!!

fuck, jag hatar morgonen, den är alltid värst. när man har sovit tungt hela natten, kanske drömt något fint och så vaknar man. det är de där sekunderna mellan sömn och när verkligheten kickar in. hatar det. hatar att börja morgonen med ångest.

så nu får jag fokusera på varför det här beslutet togs och att jag inte hade något annat val.

idag ska jag jobba hemifrån, så jag drar igång tidigt, ikväll blir det nämligen The Ark på Grönan med bästa syster!!

den där känslan i maggropen när jag hör hissen slå igen och nycklar rasslas med. väntan på det bekanta ljudet av nyckeln som sätts i låset och vrids om.

en sekund av hur det brukade vara och en sekund av förväntan och glädje innan jag hör en annan dörr öppnas och slå igen.

det är verkligen konstigt hur det är de små sakerna som spelar roll.

om jag någonsin ska skriva en kontaktannons så kommer jag hänvisa till följande:

man kan ju ändå inte göra annat än att älska aftonbladets artiklar, hur kul är inte detta då?
hahaha!
ännu en anledning att akta sig för religiösa sekter!!

men jo tack, åldersnojjan börjar komma smygande. kanske för att mina bästa vänner befinner sig på andra sidan jorden, de är gravida, nyförlösta, nyinflyttade killar eller påväg att flytta från landet.
här i mitten av allt är jag med nyss tagna beslut, som gör att jag som aldrig förr har känt mig så långt ifrån den där drömmen. jag blir 26 och jag har aldrig känt mig så ensam som nu faktiskt.
men hellre själv än i ett förhållande som inte ger mig det jag vill ha. har en stark känsla av att mister right bara kommer dyka upp snart!

jaa, så kommer det nog att bli!
2,5 barn, volvo, hus på landet och en hund. can't wait!!!

skulle väldigt gärna åka till Paris igen, snart.
jag vill alltid göra allt på hösten för det är min favoritårstid. men tänk att få bo på ett mysigt hotell, promenera gatorna, dricka massa vin och bara njuta. tänk dig paris nu på hösten med alla varma färger, stundtals regn och stundtals solen som tittar fram. tänk att få äta sena middagar på mysiga små resaturanger och bara höra franska överallt. tänk att få stå på broarna och hålla handen med någon, kyssas och bara vara så där fånigt förälskade, få filosofera om livet, kultur, politik, framtid, gå på marknader, äta choklad och lukta på blommorna..

tänk om, tänk om, tänk om...

det var evigheter sen jag bakade muffins men idag var det dags!
bästa receptet har hängt med sen barndomens tider med de sju små dvärgarnas recept.

ett glas mjölk till det, lovelii!
nu ska jag och helgens besök Anna slänga oss i soffan framför lite vänner, ikväll blir det partiiiii

det är ju ingen nyhet att jag absolut älskar mitt lilla E. jag har mitt eget ställe på ön dit jag brukar gå och sätta mig för att rensa tankarna lite. utsikten är underbar och det är skönt att ha sitt egna lilla ställe att samla krafterna på.
idag bjöds jag dessutom på strålande sol!

underbara underbara lilla essingen!!

Om kollar Hemnet.se idag så ligger det 6 st lägenheter ute.
6 st som ligger på Lilla E och som är 30-35m2 stora.
Genomsnittspriset/m2 som utgångspris är 52 486 kr.

Det betyder att min lägenhet skulle läggas för ut 1,8 miljoner..

Intressant....

Satt och filosoferade över min Italienresa för snart två år sedan (hur fort går inte tiden?) och insåg hur sjukt glad jag är att jag åkte. Det var lite av en räddning för mig tror jag.

Oavsett så var resan till Venedig en resa som jag alltid kommer att komma ihåg. Tyckte verkligen om staden och framförallt förälskade jag mig i Santa Maria della Salute, denna oerhört vackra och ståtliga kyrka från 1631. Tyvärr var vi där sent på kvällen och kunde inte gå in i den.

Nästa gång kanske?

Planer som verkar brillianta på fyllan och när man är riktigt trött är alltid, alltid dåliga planer!
Fick för mig att jag skulle tona håret (varför inte liksom?) såhär på kvällskvisten efter att ha jobbat hela dagen och städat ur vinden.

Iza som ständigt är mig hack i häl nu för tiden var inte sen med att hänga med in badrummet och troget glo på. Där står jag med halva håret fullt med toning, handskarna på och hela kittet, då jag plötsligt hör ett något förvånat jamande bakom mig och där sitter iza på toastolen. Enda problemet är att halva hennes päls är full med toning, likaså hela toalettstolen.. Det är precis som när man ska göra en sån där tavla och tar en tub med färg i handen och bara slänger ut över den vita duken. det är min katt och toastol det.

skit med!

Snabbt i med resten av färgen i håret och sen fort som attan kasta in fuckface i duschen och tvätta bort toningen. Jag anar nämligen att hårfärg och kattpäls inte är en bra kombo, iza blänger mer än vanligt och uppskattar inte den spontana duschen.

status: iza ligger och tjurar och tvättar pälsen så gott det går, toasitsen är mer brunranding än vit. fräscht.
men jag har åtminstone ny hårfärg!

godnatt..

åååh det kliar i fingrarna, nu vill jag som vanligt go over the top med mitt födelesdagspartaj. måste.hålla.storartade.planer.i.styr!

nu blir det snart aw i den "nya" baren på dippan och det förtjänar jag. i går frostade jag nämligen ur frysen och storskrubbade både frys och kylskåp, för att inte nämna att jag körde bil i morse innan jobbet! Hinner knappt med mitt nya jetset liv (om man nu kan kalla städning och bilkörning som jetset... tveksamt va..?)

men i morgon kommer bästa yrvädret Anna till sthlm och stannar över helgen och som vanligt brukar man aldrig veta vad som händer när hon är med. Kunde inte komma mer passande!!

are you ready to party?
nooo nooo, I dont think you heard me, are you ready to paaaaaaarty???


ni måste kolla in klippet här!

drömde jättekonstigt inatt, jag drömde att det var en pyroman som härjade genom att tända på tjejers hår, eller rättare sagt satte dit jättesmå krutpaket som självantände och började brinna och så började det brinna i omgivningen. (?)
sen drömde jag att alla glömde min födelsedag, förutom bästa farmor som köpte ett par gröna mysbyxor till mig, och så fick jag två grattis på facebook. 2???

tilllåt mig att skratta, hahahahaa!!! skulle folk glömma min födelsedag? har jag inte nämnt att jag ska fira mig i dagarna TRE?
fylla år kan ju ändå vara bland det bästa, och gå på fest är ju bara ännu bättre!

2008



2009



2010

de efterlängtade chillimåndagarna är tillbaka! vi gick hårt ut med Salems chili con carne, yaaaamie!
tillökning i gruppen med chris, linn och lilla tuva! underbara måndag

älskar min terapeuft! önskar att jag kunde förminska henne och ha henne i fickan hela tiden. hon säger så många kloka saker.
hatar däremot vårdsystemet där det tydligen bara är meningen att man ska få gå igenomsnitt 5 gånger. vem i hela världen söker hjälp och tror att det löser sig på 5 gånger?

här varsågod, nu har vi börjat nysta i vad som händer i dig och hur du mår. nu får du klara resten själv!

idioti.

tänkte att hyra en film vore mysigt.
insåg att vad jag orkar med för tillfället är mycket lite drama, mycket lite kärlek, mycket lite komplicerade handligar, mycket lite levande människor helt enkelt.

därför kändes Disney's Tangled ungefär lagom en kväll som denna, men jag kan slå vad att jag har hunnit sentimentallipa lite till den också innan jag är färdig! Hahahhaa

ny dag, nya tag!
det var riktigt skönt att vakna upp utvilad i morse och efter ha kollat på en chihuahua i beverly hills 2 och sentimentallipat en skvätt så är jag nu på jobbet.

ringde för att prata en stund med lydia och viggo, var på tok för längsen jag träffade dem. Lydia låter som en gammal tant när hon pratar, man kan tro att hon är 95 och inte 5, haha hur underbar som helst. Viggo däremot är sjukt entusiastisk över att kunna prata överhuvudtaget och gör det i ett, fastän man bara förstår ungefär hälften. huvudsaken är att han alltid kallar mig för moster anna nu för tiden. de tror ju båda två att det är mitt fullständiga namn och att jag bor på lilla dressingen. fine with me, whatever makes them happy! ♥

efter en seeeg dag på jobbet fick jag sällskap av fina Ylva och Emily. Tanken var att dricka lite vin och sen dra ut i stockholmsnatten. men jag kände när jag hade gjort mig iordning att dethär var inte alls rätt kväll. de senaste dagarna har varit sjukt tuffa och allt jag ville var bara att stanna hemma. ibland måste man lyssna på den där inre rösten, fastän kvällen inte blev alls som den skulle.
nu ligger jag nerbäddad i sängen med iza bredvid, jättekonstigt att sova utan Honom.
men jag säger som Ung Cancer - det är okej att känna! fastän jag är stundtals ledsen, arg, besviken, hoppfull, bitter, ja allt det där så känner jag iaf något och det lär jag mig mycket av!!

bonne nuit mes amies!

idag skulle jag byta allt mot att få ha ett ställe utanför stan, ta en lång skogspromenad med mina framtida hundar!

jag har redan köpt nya lakan så den stryker vi!
däremot lägger vi till på porslinssidan:
2-pack vit riflet skålar från nordiska kristall
assiett vit rilet (nummer 620) från nordiska kristall

idag är det min lediga dag. dessa underbara lediga dagarna när man får ligga kvar och dra sig i sängen.
kollade precis på sopranos sista avsnitt på säsong 5. bara 6an kvar nu, sen behöver jag vita huset-boxen *hint hint*

snart ska jag dock stiga upp, fixa inbjudningskoreten, dags att tvätta och städa igen. idag är dagen då 3 blir 2 igen så jag ska passa på att städa och bädda rent med mina nyinköpta lakan från IKEA. Iza njuter nog mest (som vanligt) av den rådande situationen då hon plötsligt får tillbaka sin sängplats. lyckan är total.

sen blir det som sagt shopping, käk, vin och biopremiär med Kristin. ska bli alldels alldeles underbart!!


jag är såååå tacksam för alla fina människor jag har runt mig som lyssnar, tröstar och tar med mig ut på roligheter när allt annat känns sorgligt. tusen tack underbara familj och vänner!!!!


kolla in stevie, dionne, whitney och luther. vilka frippor!

hoink hoink!!
jag, moi, håller tillsist på att ta det där förbannade körkortet.
men oh my god vilket magsår jag har dragit på mig på kuppen.

jag hatar att köra.
speciellt när körskolan ligger mitt vid fridhemsplan och man på första lektion fick slänga sig ut i stockholms innerstad.

men framförallt så har jag ju sjukt kontrollbehov och bara måste vara bäst på allt. och att köra bil, well jag är har inte kontroll över det än, och jag är inte bäst på det. än.

men idag gick det riktigt bra iaf och jag fick köra hela vägen till solna och sumpan. det var rondeller, två filigt, e4an, vänstersvängar och grejer. så nu är jag lite pepp. fast bara lite. mest har jag ju ont i magen

bokat in halkbana till den 5e oktober. 1700 jävla spänn, inte konstigt att folk inte skaffar körkort i den här stan. fukking robbing me.

anyhow, watch out på gatorn för snart kommer jag!!
hoink hoink!

gick tillbaka och läste vad jag hade för mig för ett år sedan, i september. hittade det här inlägget från 22/9. Snacka om rewind...

frustration

det är svårt att inte bli besviken.
jag blir det ganska ofta, besviken alltså.
det måste ju bero på att jag har för höga förväntningar.
men hur slutar man att ha det?

min terapeuft sa häromdagen,
anna, du ger nog för mycket av dig själv
jaha.
vad ska det betyda?
vad är meningen att jag ska göra med det?

sluta ge så mycket av mig själv och sluta förvänta mig så mycket av andra?
ok.
hur?
varför?
varför ska jag hålla tillbaka en massa saker, känslor, tankar och sidor av mig
varför ska jag bli som alla andra

rädda, brända, trasiga?

eller är de kanske modiga, erfarna, normala?
försiktiga.

förstiktiga med vilka de släpper in.

för visst blir det problematiskt när jag ger allt
av mig själv
och den som skulle ta emot det inte förstår värdet i det

men är det mitt ansvar eller ditt ansvar att
ta vara på mig, och sluta att ta mig för givet

det händer igen, jag ser exakt samma mönster
som med de andra

jag vet exakt vad som håller på att hända
och jag känner mig maktlös, frustrerad och trött

men jag tänker fan inte sluta att ge 100% av mig själv
och jag tänker fan inte sluta förvänta mig att få lika mycket tillbaka

kan du inte ge mig det jag vill ha,
så gå.

gå din väg innan allt det fina blivit fult.