Venedig, dag 2.1
tripp ut till ön Murano.
Vi tog en så kallad Vaporetto. En minifärja som har linjer genom och runt hela Venedig.
Murano var fram till 1923 en egen stad för att därefter inlemmas i Venedig. Framför allt är Murano känd för sin glaskonst; på grund av brandrisk fick inte glasblåsarna längre verka i Venedig år 1291, och då förlade de verksamheten på Murano. Bortsett från glasskulpturer tillverkas bland annat mosaik, glaspärlor och lampor. Glasmuseet Museo Vetrario är vida berömt. Murano brukar kallas "lilla venedig" då den är uppbyggd på samma sätt.
Tyvärr så var alla fabriker stängs då det var lördag, men vi gick på glasmuset Museo Vetrario och besökte Veninis showroom. (vi säljer ju Venini på jobbet så det var kul att se vart det kom ifrån)
Sen blev det färjan in till stan igen när det värsta ovädret lagt sig.
Vi gick i hamn vid Fondamenta Nuove i stadsdelen Cannaregio och började traska
igen innan vi satte oss för lunch och öl.
Efter lunch tog vi oss till stadens första och länge enda bro över Canal Grande. Ponte di Rialto. Här hade vi också fått instruktioner om att dricka Spritz.
Ponte di Rialto var fram till år 1854 det enda ställe där man kunde ta sig över Canal Grande till fots. Bron byggdes i trä i mitten av 1200-talet men kollapsade knappt tvåhundra år senare och återuppbyggdes år 1588 i sten.
Bron är en central plats i Shakespeares ”köpmannen i Venedig”.
Spritz består av bitter (t ex campari), vitt vin och mineralvatten.
Nu bär det av till några av höjdpunkterna,(enligt böckerna iaf)
Piazza San Marco
Piazza San Marco är en av Venedigs mest kända platser. Torget, tillika Venedigs största, brukar ofta benämnas stadens hjärta. Självaste Napoleon ska ha kallat Markusplatsen ”Europas vackraste salong” och Markusplatsen är onekligen speciell. Bara det faktum att du befinner dig i centrum av en relativt stor och mycket välbesökt stad i Europa där du slipper höra ljudet från bilar och annan trafik gör upplevelsen unik.
Här hängde vi en stund med resten av turisterna, det var en bröllopsuppvisning på torget och vi tog en liten svängom till musiken vi också. Samtidigt som vi försökte undvika alla duvor. (Elias du hade dött)
Mitt emot torget ligger då Sankt Markus kyrkan som hade en kö runt halva kvarteret, så det fick bli en utsides sightseeing.
Basilica di San Marco
Näst efter Peterskyrkan i Rom är S:t Markuskyrkan den mest kända katolska kyrkan i världen. Den ursprungliga byggnaden var från 832-talet, men kyrkan brändes ner 976 för att byggas upp igen 978 för att sedermera rivas och återuppbyggas år 1094 vars byggnad utgör grunden för dess nuvarande konstruktion.
Under 1400- och 1500-talet restaurerades St:Markuskyrkan och fick det utseende kyrkan har idag. Historian förtäljer att kyrkan smyckades under 300 år medan den bara tog 30 år att bygga. Kyrkans arkitektur är en blandning av olika arkitektiska stilar framförallt bysantinsk men renässansisk, romersk och gotiska inslag finns också i dess arkitektur. Kyrkan är magnifikt utsmyckad med många tinnar och torn och stora delar är täckta av guldmosaik.
Palazzo Ducale.
Dodgepalatset (Palazzo Ducale di Venezia) började också att byggas under 800-talet och fungerade som hem åt dogen. Den ursprungliga byggnaden förstördes i olika bränder och dess nuvarande byggnad är från sena 1300- och tidiga 1400-talen. Stilen är gotisk och byggt vit sten från Istrien och av rosa venetiansk marmor.
Kampanilen
Intill St: Markuskyrkan och Dogepalatset ligger Kampanilen som är det 99 höga klocktornet och tillika Venedigs högsta byggnad. Ursprungligen byggdes tornet år 1173 som en fyr men kom under medeltiden att användas som tortyrkammare. Under 1500-talet byggdes tornet om och fick dess nuvarande utseende. Dessvärre rasade tornet samman år 1902 men kunde, efter generösa donationer byggas upp igen 1912. Utsikten från tornet är makalöst eftersom det är möjligt att se hela Venedig och ibland till och med ända bort till Alperna.
