insomnia
Jag har legat vaken en timme och snurrat. Jag snurrar aldrig annars. Men hjärnan går på högvarv, det senaste året spelas upp igen, igen och igen. Om? varför? när? hur? tänk ifall? Men vad spelar allt det där för roll längre? Faktum är att jag fortsätter att bli besviken och nu kan jag inte skylla på Han längre. Nu är det bara mitt eget ansvar att se till att inte sätta mig i den situation på nytt, på nytt och på nytt. För naiva jag fortsätter att hoppas och ge chanser, och Han fortsätter att svika mig. Men allt ont har något gott med sig och jag har fått se en fantastisk soluppgång! Nu dags att försöka somna, är ju trots allt min lediga dag idag...
Kommentarer
Trackback