Flötet

efter en seeeg dag på jobbet fick jag sällskap av fina Ylva och Emily. Tanken var att dricka lite vin och sen dra ut i stockholmsnatten. men jag kände när jag hade gjort mig iordning att dethär var inte alls rätt kväll. de senaste dagarna har varit sjukt tuffa och allt jag ville var bara att stanna hemma. ibland måste man lyssna på den där inre rösten, fastän kvällen inte blev alls som den skulle.
nu ligger jag nerbäddad i sängen med iza bredvid, jättekonstigt att sova utan Honom.
men jag säger som Ung Cancer - det är okej att känna! fastän jag är stundtals ledsen, arg, besviken, hoppfull, bitter, ja allt det där så känner jag iaf något och det lär jag mig mycket av!!

bonne nuit mes amies!